Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Är det verkligen läsk man ska dricka för att få i sig mer fibrer? Och kan man kalla potatissallad med tre veckors hållbarhet för färsk? Konsumentföreningen Stockholm har under våren granskat märkning och marknadsföring av livsmedel.

Martina Frisk Publicerad: 16 jul, 2008
Läs senare
I Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport ”Tvivelaktig marknadsföring” som släpptes i veckan finns en rad exempel på hur konsumenter kan vilseledas i livsmedelsdjungeln.
– Den här undersökningen har vi gjort för att våra medlemmar ska veta vad de egentligen köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS, som under en presskonferens på tisdagen presenterade ett antal typfall på tvivelaktig marknadsföring.
    Leksandsknäcke är ett av de företag som KfS har anmält. På den trekantiga förpackningen för brungräddat Leksandsknäcke finns ett rött hjärta med texten ”inget tillsatt socker”. Men det är inget som skiljer just det här märket från andra knäckebröd, menar Konsumentföreningen. Alla bakas nämligen utan fett och socker.
– Det har blivit allt vanligare att man talar om vad som inte finns i produkten än vad som finns i den, säger Louise Ungerth.
    Hon menar att upplysningen är vilseledande, och hänvisar till en lagparagraf som säger att det inte får antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.
Peter Joon, vd på Leksandsbröd, håller inte med.
– De flesta mjuka matbröd som marknadsförs med hälso- och fullkornsargument innehåller även socker. Det gör att konsumenterna blir förvirrade. Därför behövs vår märkning för att tydliggöra för konsumenterna, säger han.
    Tillsynsmyndighet i det här fallet är Leksands kommun, som har beslutat att inte gå vidare med anmälan. Därför har KfS överklagat beslutet till Länsstyrelsen.
    Ett annat exempel i rapporten är Fantaläsken B’good. Den marknadsförs med sloganen ”Mer juice, mer fibrer!”. KfS tycker att det är tveksamt om 15 procent fruktjuice i kombination med konsistensgivare och andra tillsatser gör drycken hälsosam.
    Missvisande förpackningsstorlekar, felaktiga hälsopåståenden och vilseledande namn är ytterligare aspekter som rapporten dyker ner i. Vad sägs till exempel om Blå Bands kantarellsoppa som endast innehåller 0,5 procent kantarellpulver och kantarellarom?
Byt namn, tycker KfS.
    Rapporten har överlämnats till Livsmedelsverket och Konsumentverket för att de ska kunna pröva fallen mot gällande lagstiftning. Det är dock inte alltid som tillsynsansvaret ligger på dessa två myndigheter. I vissa fall är det i stället kommunen som granskar företagen. Och just denna uppdelning är något som KFS tycker är problematisk. De efterfrågar en mer enhetlig tillsyn av märkning och marknadsföring av livsmedel.
– Vår målsättning är givetvis att alla företag ska rätta sig efter de lagar och regler som gäller. Lika konkurrensvillkor gynnar alla. Detta uppnås genom objektiv och likvärdig tillsyn i hela landet och genom tydliga lagar och regler som inte tolkas på olika sätt beroende på tillsynsmyndighet. Kontrollen borde vara statlig, och inte som nu, skötas av enskilda kommuner, säger Louise Ungerth.
    Även på andra håll pågår satsningar för att få bukt med vilseledande uttryck på förpackningar och i annonser. Livsmedelsverket jobbar för tillfället med att ta fram en ny vägledning till de regler som finns kring märkning och presentation av livsmedel. Vägledningen ska vara till hjälp för tillsynsmyndigheter som har till uppgift att hålla koll på de säljande formuleringarna.
    Även företagen själva har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel utsett en Livsmedelsbranschens Granskningsman (LGM), som ska bevaka livsmedelsföretagens användning av hälsopåståenden, alltså när livsmedel marknadsförs som bra för hälsan. Både företag och privatpersoner kan anmäla annonser och märkningar till granskningsmannen.

facebook Comments

Fler nyheter

Bantningste kan göra dig svårt sjuk

Kinesiska bantningteer som beställs över nätet kan ge diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Teerna köps oftast av unga tjejer.

Högstadieelever anmäler blöjföretag

Några elever på Ängskolan i Skene har gjort egna blöjtester. Nu anmäler man blöjtillverkaren Libero till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring, skriver Hallands Nyheter.

Homofob-app fick grönt av Apple

Apple har gett klartecken åt en app som ska bota homosexualitet, skriver The Telegraph .

Transfetter förbjuds

Riksdagen beslutade i dag om ett förbud mot transfetter i mat. Men det blev ingen omröstning eftersom regeringen la sig för att undvika ett synligt nederlag mot den samlade oppositionen, skriver DN.se.

Fick ut annans bankdosa – förde över 750.000

Med hjälp av falskt id lyckades en man få ut en annan persons bankdosa från en bank i Bålsta. Därefter förde han över 750.000 kronor till ett annat konto.

KO ska kunna blockera betalteletjänster

Vi köper allt fler tjänster via mobilen. Nu vill regeringen stärka konsumenternas ställning på området.

KO stämmer mobiloperatörer

När mobiloperatörerna 3 och Tele2 utlovar gratis mobiltelefoner är detta inte sant, menar KO. Konsumenten får betala dyrt med höjda avgifter och långa bindningstider.

Östersundsbor ersätts för parasitvatten

Samtliga hyresgäster hos det kommunala bostadsbolaget Östersundsbostäder ska kompenseras för att de under två månader i vintras hade otjänligt dricksvatten i sina kranar.

Fler köper rättvist

Försäljningen av Fair Trade-produkter gick upp med 20 procent under 2010. Men trots ökningen handlar vi bara rättvisemärkta varor för 111 kronor per person och år.

Unga kvinnor förköper sig

Obetalda skulder ökar dubbelt så mycket hos unga kvinnor mellan 18 och 25 år som hos män i samma ålder. På Kronofogdemyndigheten ser man mycket allvarligt på utvecklingen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.