Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Vilseledande märkning av livsmedel granskas

Är det verkligen läsk man ska dricka för att få i sig mer fibrer? Och kan man kalla potatissallad med tre veckors hållbarhet för färsk? Konsumentföreningen Stockholm har under våren granskat märkning och marknadsföring av livsmedel.

Martina Frisk Publicerad: 16 jul, 2008
Läs senare
I Konsumentföreningen Stockholms (KfS) rapport ”Tvivelaktig marknadsföring” som släpptes i veckan finns en rad exempel på hur konsumenter kan vilseledas i livsmedelsdjungeln.
– Den här undersökningen har vi gjort för att våra medlemmar ska veta vad de egentligen köper, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på KfS, som under en presskonferens på tisdagen presenterade ett antal typfall på tvivelaktig marknadsföring.
    Leksandsknäcke är ett av de företag som KfS har anmält. På den trekantiga förpackningen för brungräddat Leksandsknäcke finns ett rött hjärta med texten ”inget tillsatt socker”. Men det är inget som skiljer just det här märket från andra knäckebröd, menar Konsumentföreningen. Alla bakas nämligen utan fett och socker.
– Det har blivit allt vanligare att man talar om vad som inte finns i produkten än vad som finns i den, säger Louise Ungerth.
    Hon menar att upplysningen är vilseledande, och hänvisar till en lagparagraf som säger att det inte får antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper.
Peter Joon, vd på Leksandsbröd, håller inte med.
– De flesta mjuka matbröd som marknadsförs med hälso- och fullkornsargument innehåller även socker. Det gör att konsumenterna blir förvirrade. Därför behövs vår märkning för att tydliggöra för konsumenterna, säger han.
    Tillsynsmyndighet i det här fallet är Leksands kommun, som har beslutat att inte gå vidare med anmälan. Därför har KfS överklagat beslutet till Länsstyrelsen.
    Ett annat exempel i rapporten är Fantaläsken B’good. Den marknadsförs med sloganen ”Mer juice, mer fibrer!”. KfS tycker att det är tveksamt om 15 procent fruktjuice i kombination med konsistensgivare och andra tillsatser gör drycken hälsosam.
    Missvisande förpackningsstorlekar, felaktiga hälsopåståenden och vilseledande namn är ytterligare aspekter som rapporten dyker ner i. Vad sägs till exempel om Blå Bands kantarellsoppa som endast innehåller 0,5 procent kantarellpulver och kantarellarom?
Byt namn, tycker KfS.
    Rapporten har överlämnats till Livsmedelsverket och Konsumentverket för att de ska kunna pröva fallen mot gällande lagstiftning. Det är dock inte alltid som tillsynsansvaret ligger på dessa två myndigheter. I vissa fall är det i stället kommunen som granskar företagen. Och just denna uppdelning är något som KFS tycker är problematisk. De efterfrågar en mer enhetlig tillsyn av märkning och marknadsföring av livsmedel.
– Vår målsättning är givetvis att alla företag ska rätta sig efter de lagar och regler som gäller. Lika konkurrensvillkor gynnar alla. Detta uppnås genom objektiv och likvärdig tillsyn i hela landet och genom tydliga lagar och regler som inte tolkas på olika sätt beroende på tillsynsmyndighet. Kontrollen borde vara statlig, och inte som nu, skötas av enskilda kommuner, säger Louise Ungerth.
    Även på andra håll pågår satsningar för att få bukt med vilseledande uttryck på förpackningar och i annonser. Livsmedelsverket jobbar för tillfället med att ta fram en ny vägledning till de regler som finns kring märkning och presentation av livsmedel. Vägledningen ska vara till hjälp för tillsynsmyndigheter som har till uppgift att hålla koll på de säljande formuleringarna.
    Även företagen själva har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen har i samarbete med Svensk Dagligvaruhandel utsett en Livsmedelsbranschens Granskningsman (LGM), som ska bevaka livsmedelsföretagens användning av hälsopåståenden, alltså när livsmedel marknadsförs som bra för hälsan. Både företag och privatpersoner kan anmäla annonser och märkningar till granskningsmannen.

facebook Comments

Fler nyheter

Problemet med farliga implantat växer

Problemet med skadliga bröstimplantat är större än vad man tidigare trott. I Sverige kan runt 4.000 kvinnor gå omkring med implantaten. Samtidigt rapporterar franska medier att 300.000 kvinnor kan ha fått implantaten.

Havrebollar återkallade

Företaget Be-Jis Havrebollar återkallar choklad och gammeldags havrebollar eftersom de kan innehålla mjölkprotein.

Avföring kvar på slaktade djur

Gotlands Slagteri riskerar 50.000 kronor i böter om inte rengöringen av de slaktade djuren blir bättre.

Google släpper surfplatta

Google lovar nu ta upp kampen med Apple om marknaden för surfplattor. Inom sex månader kommer företagets platta med namnet Nexus Tablet lanseras.

SJ får inte använda dold kameraövervakning

SJ har använt dold övervakningskamera för att ta reda på vilka som stjäl från tågen. Men det är ett brott mot lagen, menar Datainspektionen.

Genbank stoppas av PUL

Datainspektionen stoppar forskningsprojektet LifeGene på Karolinska Institutet. LifeGene startade 2010 och ska samla in hälsouppgifter om en halv miljon svenskar, mellan 0 och 45 år gamla.

Se upp för farliga leksaker i julhandeln

Farliga leksaker som inte följer EU:s lagstiftning är vanliga i lågprisaffärer. Det visar en undersökning som organisationen Sveriges Konsumenter gjort.

Julbordet – en del av din personlighet

Titta ner på din julbordstallrik och hitta dig själv. Vad du stoppar i dig under årets stora matfest representerar mycket av din familjs värderingar och anor.

Få kommuner bygger äldreboenden

Regeringen införde 2007 ett investeringsstöd för att få kommunerna att bygga fler äldreboenden. Av de 2,5 miljarder kronor som satsades har endast 25 procent använts och femårsperioden löper snart ut.

Bästa mobilnätet utsett

Tre, Telenor, Telia eller Tele2? Efter många mil på svenska vägar, tusentals ringda samtal och datauppkopplingar, har tidningen Mobil äntligen korat Sveriges bästa mobilnät. Testfakta ger dig hela listan.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.