Så blir framtidens tv

Så blir framtidens tv

Datorn har flyttat ut i tv-rummet och blivit ett måste för vår mediakonsumtion. Men vad händer i längden med tv-tablåerna. Är de ett minne blott om tio år? Hur konsumerar vi tv i framtiden?

Mattias Boström Publicerad: 18 Maj, 2009
Läs senare
Fram till nu har vi väntat lydigt tills våra favorit-program sänds i tv. Men i takt med att bandbredden ökar och internet går från att vara ett nöje till livsnödvändigt, stiger våra krav på en omedelbar tillgång till tv-program och serier. Vi vet vad vi vill ha, och vi vill ha det nu. Och de svenska tv-kanalerna håller med: I framtiden är det internet som är huvudmedium för tv-tittande.
– Vi tror på on-demand, tillgång till tv-program när man vill. Men jag tror inte tv-tablåerna försvinner helt. Folk åker ju fortfarande tåg, trots att vi har bilar. Tv och internet har olika fördelar. Men internet kommer med all sannolikhet att stå för den övervägande delen av vår tv-konsumtion i framtiden, säger Frank Hoffsümmer, chef för teknikutveckling på SVTI (Sveriges Television Interactive).
Marko Turpeinen är av samma åsikt. Han är professor i mediateknik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och jobbar just nu med projektet Framtidens Television på KTH.
– Utvecklingen av ip-tv har gått mycket snabbare än vad vi trodde för fem år sedan. Tv-bolagen inser det och investerar mycket pengar på det här området.
Om det i förlängningen leder till den traditionella tv-sändningens död är svårt att säga. Vi har just gått över från analogt till digital, vilket kostade en hel del. Så det kommer nog att dröja ett bra tag innan vi förkastar det och gå över till ip-tv, säger han.
Marko Turpeinen tror dock att rollerna i branschen kommer att förändras, att det är sannolikt att tv-bolagen och produktionsbolagen får en mer direkt kontakt med tittarna.
– Dynamiken i branschen kommer nog förändras. HBO kan till exempel sända direkt till tittarna, utan att blanda in en svensk tv-kanal, säger han.
I ett sådant scenario hamnar SVT i en unik position i svensk television och blir förmodligen den kanal som får minst problem med övergången till internet-tv. Anledningen stavas egna produktioner. Reklamkanaler som Kanal 5 och TV3 kommer enligt SVT:s Frank Hoffsümmer få stora problem i framtiden eftersom de bara agerar förmedlare av inköpta program. Den rollen kan bli överflödig om produktionsbolagen och tv-bolagen själva väljer att släppa programmen på sina egna villkor via internet, och på så sätt dra in alla reklampengar själva.
Kristoffer Graci på produktionsbolaget Stockholm-Köpenhamn, som ligger bakom många av Filip och Fredriks program, tror ändå att tv-kanalerna kommer att finnas kvar.
– Som konsument behöver man någon sorts redaktör, någon som väljer tv-program åt slappa konsumenter. Visst, det finns säkert produktionsbolag som tycker att det skulle vara spännande att sända programmen själva. Men tv-kanalerna är å andra sidan väldigt bra på marknadsföring och annonsering. De är också bra på att veta vad tittaren vill ha. Bra redaktörer helt enkelt, säger han.
Att sia om framtiden är som bekant inte helt enkelt. Det är lätt att man med facit i hand får äta upp sina egna ord. Så det är lätt att förstå att Marko Turpeinen när han tvekar på frågan när de traditionella tv-sändningarna slocknar och tablåerna är ett minne blott.
– Inställningen ”jag vill titta när jag vill, var jag vill”, är väldigt utbredd redan i dag. Om fem år är ip-tv förmodligen lika stort som vanlig tv, men att förutspå när tv-sändningarna slocknar är omöjligt.

facebook Comments

Fler nyheter

Italiensk storstrejk stoppar flyg

Flera miljoner italienare har under tisdagen lagt ned sitt arbete för att delta i en facklig generalstrejk mot regeringens besparingsplaner. Såväl flyg-, tåg- och busstrafiken står stilla och offentliga byggnader runt om i Italien har hållit stängt.

Mattesatsning för 2,6 miljarder

Efter flera års sjunkande matematikkunskaper i svenska skolan lanserar nu regeringen en satsning på 2,6 miljarder kronor.

Förstorade bröst försvårar cancer-upptäckt

Injicerbara implantat som används vid bröstförstoring kan försvåra eller till och med omöjliggöra tolkningen av mammografibilder. Läkemedelsverket utreder nu riskerna tillsammans med en rad experter.

Allt dyrare med lunch

En svensk lunch kostar i genomsnitt 78,20 kronor, enligt restaurangguiden Gastrogates lunchprisindex för första sex månaderna i år. Det innebär en ökning med 1,90 kronor jämfört med i fjol.

Fler anmäler barnmisshandel

Antalet polisanmälda fall av barnmisshandel i Sverige har mer än fördubblats under 2000-talet.

Färre antibiotikakurer till små barn

Användningen av antibiotika hos små barn har nästan halverats på ett decennium. Men det skiljer mycket i olika delar av landet, visar statistik från socialstyrelsen. I Stockholm och Skåne skrivs det ut tre gånger så många kurer som i Jämtland.

Dagissnuva dyrt för samhället

Svenskarna är hemma allt oftare på grund av förkylning. Den viktigaste orsaken är den stora andelen barn på dagis jämfört med tidigare, skriver DN.

Sexanmäld gynekolog jobbar vidare

Landstinget har sagt upp sitt avtal med en husläkarmottagning i södra Stockholm, sedan allvarliga brister upptäckts.

Clas Ohlson drar tillbaka kompressorer

Clas Ohlson uppmanar kunder som köpt kompressorerna Cotech 24 eller Cotech 50 att gå tillbaka med produkterna till närmaste Clas Ohlson butik. Kompressorerna riskerar att överhettas.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.