Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Polisen: Konsumenterna måste bli mindre blåögda

Antalet bedrägerier på nätet ökar kraftigt. Men trots att bedragarna åker fast blir de drabbade oftast utan ersättning. – Vi konsumenter är dumma i huvudet när vi använder internet, säger Anders Ahlqvist, chef för IT-brott på Rikskriminalpolisen.

Martin Hansson Publicerad: 4 Maj, 2009
Läs senare

Internet är rena rama himmelriket för bedragare, hälare och narkomaner som vill tjäna snabba pengar på andras bekostnad. Första kvartalet 2009 har antalet anmälda bedrägeribrott, där internet används, mer än fördubblats jämfört med i fjol, visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt är mörkertalet stort, enligt Anders Ahlqvist, biträdande chef för IT-brottsektionen på Rikskriminalpolisen.
– Siffran är antagligen mycket högre. Den här statistiken är så pass ny att polisen inte riktigt lärt sig koda rätt, så att alla brott verkligen syns i statistiken, säger han.   
– Dessutom har vi alla brott som inte anmäls eftersom den drabbade inte vill att det ska komma ut. Det handlar oftast om sexuella tjänster där man till exempel köpt så kallad cam sex och inte fått vad man betalat för.  

Bedrägerier som däremot hamnar i statistiken är blufförsäljningen. Någon har lagt ut ett tv-spel eller en dator på sajter som Blocket eller Tradera för försäljning mot förskottsbetalning. Köparen sätter in pengar men ser aldrig skymten av själva varan. Oftast är namn och adress i annonsen falska men kontonumret stämmer. Eftersom polisen lätt kan spåra bedragaren via konto- och ip-nummer klaras brotten i många fall upp. Men eftersom brottslingen som regel inte har några ekonomiska tillgångar får den lurade nästan aldrig ut någon ersättning. Anders Ahlqvist berättar om ett färskt fall med en man som annonserade ut en alldeles ny X-box. I annonsen stod det att han bestämt sig för att åka till Thailand en längre tid och därför ville bli av med boxen. Många nappade på annonsen men ingen fick någon spelkonsol på posten.
– Han tjänade 50 000 kronor på en dag. Vi kunde snabbt spåra honom via ip-numret men när vi tog honom fanns det inte ett öre kvar. Han visade sig vara tung amfetaminist med gediget brottsregister. Det här blir bara ytterligare en dom i raden mot honom. Men de många drabbade lär aldrig få tillbaka några pengar, säger han.

Hur ska man komma då komma åt problemen? Enligt Anders Ahlqvist handlar det inte om tekniska lösningar och mer avancerade säkerhetssystem. Såväl internetbanker som de största annonssajterna är tillräckligt säkra om man använder dem rätt. Köp- och säljsajter erbjuder till exempel säkra betalsystem där man inte behöver oroa sig för att bli lurad. Nej, i stället är det vi köpare som måste bli mindre blåögda.
– Vi konsumenter måste sluta lägga ut våra kontonummer på internetforum eller sätta in pengar i förskott på ett vanligt konto. Det handlar om sunt förnuft. Man kan jämföra det med att ge 2 000 kronor till en person man träffar ute på gatan och som lovar att komma tillbaka med en vara. Vem skulle göra så?  

Anders Ahlqvist vill också varna för en helt annan sak i sammanhanget. Skulle det vara så att en stulen vara säljs på nätet, och att varan till slut når köparen, kan även denne misstänkas för brott.
– Hittar du en alldeles ny X-box på nätet för halva priset bör du bli misstänksam. Skulle köpet gå igenom kan du bli misstänkt för brott mot hälerilagen, säger han.

Så skyddar du dig mot nätbedragare
- Fundera på om priset verkar rimligt? En alltför billig X-box eller dator kanske inte existerar eller är stulen. Om du tar emot en stulen vara riskerar du att själv bli misstänkt för brott mot hälerilagen.
- Använd helst annonssajternas egna och säkra betalsystem. 
- Om du måste sätta in pengarna på ett vanligt kontonummer kontrollera att säljaren verkligen är den han utger sig för att vara. Sök på namn och adress på hitta.se eller eniro och jämför med telefonnumret i annonsen.
- Finns inte personen på nätet vänd dig till skattemyndigheten.
- Kontrollera så att kontonumrets clearingnummer stämmer med banken på den ort säljaren säger sig bo på. I många fall bor bedragaren på annan ort än vad som uppgetts i annonsen.  
 

facebook Comments

Fler nyheter

Spara pengar och miljö på rätt tv

Snart har de flesta svenska hem en platt-tv. Men bättre bild betyder också högre elkostnad. Energimyndigheten har testat nio olika lcd-tv och kommit fram till att det skiljer 50 procent i energiförbrukning.

Krymper kaffepaketen - behåller priset

Gevalia krymper kaffepaketen från 500 till 450 gram. Men priserna behålls. De nya paketen innebär en prishöjning med 10 procent.

Allt fler anmäler trasiga mobiler

Hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har antalet tvister som rör trasiga mobiltelefoner ökat kraftigt. Som konsument har du rätt att häva köpet om företaget inte lyckas laga telefonen.

Scan kokar grisar levande

Fyra stora svenska slakterier som alla ägs av Scan har skållat grisar levande. Slarv i samband med bedövning och avlivning har lett till att grisarna dött först när de lagts i skållbadet.

KO: Ikano Banks reklam vilseledande

Ikano Bank marknadsför sina lån med budskapen "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Men trots detta innehåller låneavtalen eventuella avgifter. Vilseledande, anser Konsumentombudsmannen, och kräver att reklamen förbjuds.
Laboratorietest

Billigaste strumpbyxan blev bäst i test

Vanliga strumpbyxor skiljer sig mycket i kvalitet. Det visar Testfaktas test av nio märken. Billigaste strumpan för 40 kronor blev bäst i test. Lyxstrumpan för 240 kronor hamnade näst sist.

Fakta om testet

Apollos ersättningsregler får kritik

Med Apollo har du bara rätt till ersättning av resans pris om den bokas om med mer än åtta timmar. Detta anser Konsumentombudsmannen, Ko, som oskäligt och väljer därför att ta resebolaget till Marknadsdomstolen.

Ny köpsajt i blåsväder

Nordbor är bland dem som handlar mest över internet idag. Men många är fortfarande oroliga för att bli lurade och problemen med de oseriösa köpsajterna kvarstår. Senaste varningen utfärdas för Telexperten.se.

Landsting skuldsätter barn

Över hälften av Sveriges landsting fakturerar barn i stället för deras vårdnadshavare. Det har lett till att 12 000 barn är skuldsatta. Nu vill Kronofogden och Barnombudsmannen ändra på lagen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.